torsdag, februari 28, 2008

Påsken roar inte Elvis


Nej då, jag har inte börjat påskpynta ännu. Men för en gångs skull tänkte jag idag att jag skulle fixa påskkorten i god tid. Så tuppen åkte fram ur skåpet och Elvis sattes jämte för att posera fint och snällt. Behöver jag ens säga att han inte var särskilt road av detta spektakel? Stackars liten.. han ser minst sagt plågad ut. Jag får nog göra ett nytt försök i helgen. Helst skulle jag ju vilja sätta på honom en liten sjalett oxå.. men jag får nog snällt inse att där går gränsen för vad den lille stackaren pallar med!
(Foto: Cel'Dara)

söndag, februari 24, 2008

Sökes: Hjälp!!!


Finnes: Just nu irriterad tjej med dåligt tålamod och kort stubin när det gäller HTML-kodning.
Sökes: Hjälp!!!!

Jag skulle nämligen vilja ändra lite på layouten på bloggen. Till exempel byta bakgrund osv. Har hittat sidor med fina bakgrunder, och har testat att ändra i koden på Blogger men det funkar inte! Vet nån hur man gör? Eller finns det någon sida där man kan läsa sig till hur man gör? Helst på svenska då.. Jag har redan läst lite på engelska på Bloggers hjälpsidor men det blev jag inte mycket klokare på. :-(

Så ifall någon känner sig manad att hjälpa mig på traven innan jag får ett totalt psykbryt så kan ni ju alltid slänga in en kommentar eller så...

Sveriges bästa blogg har gått i graven

Mia Skäringers blogg har jag följt sen starten för ca 3 månader sen. Jag har gått in och läst den varje dag, flera ggr om dagen. Hennes sätt att skriva har tilltalat och trollbundit mig. Sin sårbarhet, nakenhet, glädje, frustrationer,och alla andra känslor har hon blottat för oss läsare på ett poetiskt och helt unikt sätt. I kommentarerna till bloggen har små livsberättelser från läsarna rullat in. Mia lyckades genom sin blogg skapa ett slags community för lost souls (och alla andra också för den delen), där kommentatorerna har fått fritt spelrum att uttrycka sig. Utan att Mia har raderat en endaste kommentar oavsett vad folk har skrivit om. Sen började det nästla sig in elaka kommentarer från olika håll. Mia blev jämförd med en sektledare och kommentatorerna blev ju då sektmedlemmar. Någon skrev ungefär såhär: "Mia får ju betalt för att skriva det här, det fattar ni väl? Hon är säkert inte alls så här egentligen. Ni har blivit lurade!"
Den svenska avundsjukan slog med andra ord till igen. Det är väl klart att man fattar att Mia har fått betalt för att skriva sin blogg hos Mama. Vad är det för fult i det? Det är ju så det fungerar, det är knappast nån nyhet. Och bara för att hon har fått betalt för att blogga hos Mama så betyder väl inte det att hon har utgett sig för att vara nån annan än den hon är?
Jag kommer nog aldrig förstå varför människor beter sig på det här viset. Är avundsjuka. Elaka. "Du är minsann inte bättre än någon annan"-fasoner. Vi kvinnor måste ju hålla ihop! Stötta och peppa varandra! Men på Mia's blogg vann negativiteten i sluttampen. Och det är synd tycker jag. Väldigt synd.

fredag, februari 22, 2008

Smal som en flinga

Sammi har jobbat till 21:30 ikväll. Vilket som vanligt resulterade i att jag inte lagade middag idag eftersom det är tråkigt när man är själv. När han nyss blev jättehungrig hade jag fortfarande inte ätit mer idag än en fralla på jobbet och en tallrik med flingor efter jobbet. (Och så en skål med popcorn till Let's Dance men det räknas ju inte riktigt..) Hur som helst så hittade han i alla fall en påse med lite överbliven pyttipanna i frysen.

Sammi: Är du inte hungrig? Vill du inte ha lite pyttipanna?

Jag: Nä, det räcker ju ändå inte till båda..

Sammi: Men vad ska du äta då? Du måste ju äta nåt..?

Jag: Jag kan ta lite flingor.

Sammi: Flingor och flingor... Du blir ju snart en flinga!

Jag (mumlar): Jaja... men flingor är ju smala i alla fall!


torsdag, februari 21, 2008

En ynklig duo blev en brokig trio

För att pigga upp mig själv lite i grådasket så har jag piffat till köket lite nu. Nya gardiner, ny vaxduk o lite sånt. Vi är ju egentligen mest inne på 50- eller möjligen tidigt 60-tal när det gäller inredning. Men den här gången blev köket lite mer åt 60-70-tal. Jag tycker det blev ganska fint faktiskt. (Men ombytlig som jag är så förblir det nog inte såhär särskilt länge i vilket fall!) Förresten så går bilderna att klicka på för att se större om man vill det.


Vaxduken har inhandlats på Jysk för 50:-/metern. Den är mycket häftigare i verkligheten då den är riktigt "högblank" egentligen. Bra pris oxå eftersom det är riktigt tyg med vaxyta, alltså ingen sån där trist vanlig plasthistoria med billigt tryck på.

Här är en närbild på gardinerna. Jag tycker tyget matchar vaxduken rätt bra. I synnerhet med tanke på att jag köpte gardinerna på rea för 39:- och då hade jag inte ens en tanke på att jag skulle ha dom som just gardiner. Tanken var nämligen att jag skulle slakta dom och sy väskor istället. Himla tur att jag inte hann göra det, för det var inte det lättaste att hitta gardiner som passade till den här duken! (Note to self: Köp aldrig igen duken först och gardinerna sist!)

Och så blev den ynkliga duon en brokig trio istället! Krukorna är köpta för en 5:a /st på second hand, och blommorna är hemmaodlade.


Den här bilden blev inget vidare. Men hur som helst så är det bruna glasspiraler som har jag hängt i fönstret. Julpynt som jag hittade på fyndet på Ikea i januari. 6 st för 5:-. Jag tycker minsann inte att dom ser så värst juliga ut. Gör ni?


Summa inköp: (Duk 100:-, gardiner 39:-, 3 krukor 15:-, 3 spiraler 2,50:-) 156,50:-
Så den här gången har jag nog faktiskt överträffat mig själv när det gäller att förnya hemma för en billig peng! Behöver jag tillägga att jag är nöjd eller? ;-)

onsdag, februari 20, 2008

Söndersmulade formuleringar

"Nu ligger jag söndersmulad som en gammal handlarlista i Guds jeansficka. Redan handlad."
Så skriver finaste Mia Skäringer i sin blogg idag. Hon är fantastisk! Jag önskar att jag var så bra med orden som hon är. En gång i tiden var jag det.. Men nu är jag bara tom på nåt sätt. Tom på orden. Dom där fantastiska formuleringarna kommer inte av sig själv längre, och det är grymt frustrerande! Jag borde nog gå den där skrivarkursen i alla fall... Men jag vågar ju inte.. Fan oxå..
Tur att det redan har vart nyår, nu kan jag alltså skjuta upp detta som ett nyårslöfte till nästa år istället. Japp.. så gör vi. Det låter jättebra. (Eller hur?!)

tisdag, februari 19, 2008

När jag blir stor...

...då vill jag vara stolt ägare av ett sånt här fint 50's-fik. Hade inte det vart coolt då?
Fast jag är ju inget vidare på vare sig matlagning eller bakning. Men man kan kanske bli?

måndag, februari 18, 2008

En ynklig duo

Det här är en nässla och ett "skott" från ett pengaträd.Dessa bedrövliga växter "pryder" fönstret i vårt kök.
Jag vet inte riktigt varför jag inte kan komma mig för att kasta dom bara.

Nässlan köpte jag som liten bebis när vi var på loppis i brunnshallarna i somras. Istället för att breda ut sig och bli yvig, som nässlor brukar bli, så har den bara växt på höjden och blivit blek och ful och ranglig.
Och "skottet" från pengaträdet fick jag av L i somras (eller kanske t.om. i våras). Jag planterade det... och det växte.. tills häromveckan. När det bröts av nere vid roten när jag skulle skulle flytta krukan från ett ställe till ett annat. Och en massa blad föll av. Tills det bara var 4 kvar. Sen satte jag det i det här snapsglaset med vatten. I hopp om att det skulle komma nya rötter och att jag skulle kunna plantera om det. Idag föll ett till blad av när jag bara petade på det litegrann.
Uppenbarligen så vill "skottet" inte leva mer. Uppenbarligen mer eller mindre BER det mig om att få bli kastat i soporna. Likaså den eländiga nässlan.

Kalla mig växtplågare eller vad som helst. Men jag har slängångest.

söndag, februari 17, 2008

Mystävling!

Jag är med och tävlar om ett väldigt fint myspaket sponsrat av t4u.se. Jag hoppas verkligen att jag vinner det! Tävlingen arrangeras av Junitjej. Läs om tävlingen. Jag tycker att du också ska vara med och tävla! Kom ihåg att du har ingenting att förlora. Skynda dig nu och var med, du har bara fram till torsdag den 21/2 kl. 20.00 på dig.

lördag, februari 16, 2008

Idag är jag definitivt mer som 77

Idag är verkligen en sån dag då jag känner mig mer som snart 77 än snart 27. Inte bara för att jag är sjuk o allmänt gnällig och vresig på typiskt tantmanér.

Men jag dammsög lägenheten för en stund sen.. Och då slog det mig vad himla nöjd jag är med det nya Twinner-munstycket till dammsugaren. Det är verkligen så bra som på reklamen! Man kommer åt precis överallt, till och med under skohyllan som är superlåg! Och den glider så lätt som en fjäder över golven. Plötsligt är det en ren fröjd att dammsuga. Eller nja... nu överdrev jag nog en smula. Men ändå.. Jag är helnöjd! :-)
Det konstiga är att jag ALDRIG kan hålla mig lugn ens när jag är sjuk och egentligen borde vila. Nejdå.. då ska det dammsugas, städas badrum, klippas vaxduk och hängas gardiner. Och ändå syns det inte att jag städar. Jag kan ägna en halv dag åt att exempelvis organisera om i köksskåpen... istället för att städa undan alla papper, tidningar och småprylar som ligger spridda över hela köksbordet.
Imorgon är det tänkt att en vän ska komma hit på fika. Så det borde ju se vettigt ut här då. Med andra ord borde jag plocka undan all skit som ligger och skräpar lite överallt. Men det orkar jag lixom inte. När jag tänker på det så är jag genast JÄTTESJUK igen! Haha! När allt kommer omkring så är jag kanske mer som 17 ändå!

Lugn och ro... at last!

Äntligen har lugnet börjat infinna sig. Skönt!
Fast nu har jag blivit sjuk istället. Inte lika skönt förstås. Snorig och ont i halsen och allmänt ynklig. Sen jag skadade nacken har jag inte klarat av att bli sjuk. När jag väl blir sjuk blir jag så himla eländig. Kroppen har nog så fullt upp med att jobba med värken att det liksom blir för mycket när man får en förkylning eller så ovanpå det. Usch.. hoppas det är en "snabbförkylning". Jag har ju en massa kreativa projekt som jag vill ta itu med. Men just nu finns inte orken, bara viljan.
Nya gardiner ska sys till sovrummet o köket bland annat.

Och så maler den där kliande känslan i mig. Att jag vill skriva en bok. Men jag har inte skrivit berättelser på hur länge som helst, så jag är väl rätt ringrostig på den fronten egentligen. Och jag har dessutom inte riktigt bestämt mig för vad jag vill skriva om. Har funderat på att börja på den där skrivarkursen på ABF, men än så länge har det inte blivit av. Så nu får jag väl vänta till nästa termin. Men det känns ju läskigt. För jag antar att man då ska dela med sig av sina texter till dom andra i gruppen. Och jag som är så rädd för att få dålig kritik när det gäller sånt som jag är osäker på. Jag är lite rädd för att börja skriva oxå. Har en känsla av att det kan bli ganska så melankoliskt nämligen. Och om jag nu skulle publicera boken på Vulkan.. tänk om folk skulle läsa den och tycka att den är jättedålig? Fy vad jobbigt... Så nej... jag avvaktar nog.

Just nu längtar jag efter sommaren mer än nånsin. Det ser så varmt och härligt ut när man tittar ut genom fönstret och solen skiner. Men så är det ändå SVINKALLT!
Jag längtar tills Mustangen får komma ut ur garaget och vi kan åka på utflykter. :-)