lördag, januari 19, 2008

Göra slut...

...med en kompis. Hur gör man egentligen?
Ska man säga rakt ut hur man känner det, eller ska man bara låtsas som ingenting och bara låta det rinna ut i sanden?
Om det är så att personen i fråga ändå inte kommer förstå, att det ändå kanske bara kommer sägas hårda ord som kommer såra mig ännu mer... Är det då värt det att man varit ärlig och talat om hur man känner det? Jag vet faktiskt inte. Just nu känner jag mig inte tillräckligt stark för att orka med nåt sånt. Jag är inte heller intresserad av några förklaringar eller löften om bättring. För jag tror ändå inte på det. Och varför ska jag begära bättring? Har jag verkligen rättighet att göra det? Begära att personen i fråga ska bättra sig? Det känns inte så. Det vore annorlunda ifall det var en familjemedlem eller så kanske... Men nu...?

Under dom senaste åren har jag rensat ut och gallrat bort en del människor ur min omgivning. Människor som på ett eller annat sätt fått mig att må dåligt eller så. Människor som har sårat och människor som inte har förstått. Som min pappa till exempel. Honom har jag inte pratat med sen i somras, och lär förmodligen aldrig göra det mer heller...
Jag har varit med om tillräckligt mycket jobbiga saker i mitt liv. Det är dags för mig att må bra nu resonerar jag. Att sluta omge mig med negativa energier som bara suger kraften ur mig.

Men det känns svårt ändå. Men jag måste. För jag måste skydda mig själv. Jag är inte på långa vägar så tuff som jag kan verka. Men jag är en seg jävel, som trots motgångar alltid lyckas kravla mig upp igen.
Jag känner mig ensam ibland. För att jag inte har så många "vänner" längre som förut.. Men egentligen var det ju bara en fasad. Inga riktiga vänner.. mest bara ytliga bekanta. Jag känner mig hellre ensam då.. om det inte finns något mellanläge.

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag tror att man får låta saker rinna ut i sanden.... Om du redan bestämt dig för att det inte är värt att diskutera igenom saken.

Har inte heller lika många vänner som förut pga detta, men man har ju bloggen!!

Linda Mpili /Bitterbloggen